Du gav mig ett leende på läpparna!, men nu är du borta....

Jag saknar dig,

du gav ju mig mitt glada humör och fick mina läppar att le!

Jag kunde få skratta med dig! Jag saknar dig, varför blev det så här.

Vi pratar ju inte ens med varandar, du fick mig att må bra!

Även om vi kanske inte bästisar så fick du mig att känna mig värd något

och sen försvan du ur mitt liv.

Det var ett misstag att det blev så här.

Jag har ju bra och fina minnen med dig,

jag har alltid fått känna mig fin och känna att någon gillar mig,

även fast jag är inte helt normal...

Kan inte fatta att det är så här, jag saknar ju våra skratt stunder....

Du fick mig att känna mig värd något i mitt liv och känna mig älskad, du kunde få mig att le, och nu är du borta hur mitt liv! Varför?! :(

Saknar dig enormt, men jag vill så gärna få dig tillbaka till mitt liv, men jag vill inte försöra ditt liv med mina bekymmer..... :( ♥

Du gav mig leendet på läpparna, och kände att jag kunde le en hel dag! Inte må dåligt....

Du fick mig att klara saker fast det var svårt och jobbigt...

........ ♥

Det är nu jag måste ha dig, behöver dig mest nu när jag har problem..... ♥

sv: Åhh tack, fin blogg du också!

Kram!

Vem har tagit bilderna? :)

vem är det du snackar om?